Bryr vi oss?

4 november, 2008

Med hjälp av Nuri Kino hittade jag en mycket intressant ledare i GP. Ledaren har rubriken ”Efter Bush hopplöshet” och fortsätter: ”När den amerikanska presidenten avgår lämnar han terror och etnisk rensning i Irak efter sig. Världssamfundet måste skydda minoriteterna.”

Att världssamfundet inte verkar bry sig det vet vi, men vad säger den svenska regeringen? ”När utrikesminister Carl Bildt fått frågan i riksdagen om vad Sverige ämnar göra svarar han bland annat att Irak inte behöver mer uppdelning enligt religiösa och etniska skiljelinjer.”

Det sägs att vi ska lära av historien. Vi i Sverige har t o m en historisk sanningsmyndighet som skall påminna om historiska brott mot mänskligheten. Påminnelserna åtföljs ofta av fromma förhoppningar, att det aldrig får hända igen. Nu händer det igen! Assyrier/syrianer och andra minoriteter är utsatta för hård press och riskerar att fördrivas från Irak.

Världssamfundet tiger. Känns inte 30-talet nära på något vis? Vore det inte läge att regeringen och riksdagen visade att de lärt av historien och inte avser att spela samma svekfulla och passiva roll som då, inte alltför länge sedan.

Kristenheten i världen måste också mycket mer kraftfullt än vad vi gör ta oss an våra kristna systrar och bröder i Irak. Vi behöver ju inte vara lika passiva och nonchalanta som den kristenhet i USA, som stödjer Bush och hans orättfärdiga krig i Irak. Kristna kyrkor som funnits i området ända sedan apostlarnas tid får bara inte försvinna och vi enbart beklagar. I bästa fall.

Kyrkans passivitet riskerar att ytterligare mörklägga staden på berget och hur många nedsläckningar klarar den västerländska Kyrkan att hantera och tro sig överleva?

Tidigare inlägg som kan vara av intresse hittar ni här och här.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , , , , ,


När ska USA som ockupant börja ta sitt ansvar?

19 oktober, 2008

Frågan är berättigad. Allt som oftast kan vi läsa i medierna om hur kristna i Irak hotas, misshandlas och dödas med det enda syftet att åstadkomma en etnisk rensning.

Jag skrev i maj ett inlägg, där jag utryckte oro över att utvecklingen i Irak mycket väl gå emot ett folkmord. Jag skrev:

Allt tyder på, att oavsett oenigheten sinsemellan, att de dominerande parterna i Irak är eniga om att de kristna assyrierna skall bort. Det är egentligen fantastiskt hur passivt USA är, när det gäller den oerhörda press de kristna utsätts för från extremister inom shia- och sunnimuslimer och kurder. Kan det vara så illa att ockupationsmakten, för att inte stöta sig med de dominerande grupperna, är beredd att offra den lilla grupp kristna? I så fall är det ett cyniskt maktspel, som mycket väl kan sluta med folkmord.

Den senaste tidens utveckling visar att situationen för assyrierna/syrianerna inte förbättrats. Tvärtom. Jag får det skrämmande intrycket, att vi just nu ser slutfasen i folkfördrivningen. Ockupanterna och regeringen kan eller vill inte skydda de förföljda och det allestädes närvarande världssamfundet tiger.

För den som önskar en fortlöpande och initierad rapportering kan jag mycket varmt rekommendera frilansjournalisten Nuri Kinos blogg. Här ett litet smakprov.

Andra bloggar om: , , , , , , ,