Kung Salman är kränkt!

12 mars, 2015

Sveriges utrikesminister har tydligen i ett tal kritiserat att en bloggare i Saudiarabien fått ett tvådelat straff. Dels ett fängelsestraff och dels ett piskningsstraff, bestående av 1000 rapp fördelade att utdelas med 50 rapp varje fredag. Margot Wallström har inte bara kritiserat straffet, utan också kallat straffet medeltida. Kung Salman har tydligen blivit kränkt. Jag är inte helt klar över om kungen är kränkt över att Margot Wallström kritiserat straffet eller att hon kallat straffet för medeltida.

Jag är inte förvånad att kung Salman känner sig kränkt, det är väl aldrig trevligt att bli satt vid skampålen. Däremot är jag väl lite förvånad över att Arabförbundet tydligen också känner sig kränkt. Men det som verkligen förvånar mig är, alla kommentarer från ledarskribenter, politiska förståsigpåare och några kristna röster här i landet, som verkar hylla principen att en svensk regering eller en enskild regeringsledamot inte får kritisera länder, med namns nämnande, för brott mot humanism och mänskliga rättigheter. En mycket märklig princip, enligt min mening. Påminner lite om krigsåren, då varken regering, ledarskribenter eller kuplettförfattare fick kritisera Tyskland. I dag är det tydligen tabubelagt att kritisera Saudiarabien.

När jag läser kritiken mot att Margot Wallström talat klartext påminner jag mig en teaterföreställning för oerhört många år sedan. Pjäsen hette ”Herr Puntila och Matti hans dräng.” I pjäsen förekommer en en diplomat som med jämna mellanrum hävdar principen, att om inga namn nämns, då har ingenting sagts! Då behöver ingen förlora ansiktet, utan allt fortsätter som tidigare.  Jag brukar fortfarande efter alla dessa år säga: ”Jag nämner inga namn men jag pekar.” Jag anser att en sådan princip är rutten och tycker att de som kritiserar Margot Wallström borde tala ur skägget och säga vad de verkligen anser. Det militära samarbetet med Saudiarabien borde förlängas och att svenska regeringen, och kanske också medierna, skall tiga om brott mot mänskliga rättigheter. För vi vet hur diktatorer är, förr eller senare får regeringen eller näringslivet på skallen för alltför vildvuxen kritik i medierna. Det gäller att vara lojal och följsam! Vi måste med gemensamma krafter motverka allt som kan hota handeln med diktaturer.

Risken är stor att den förmenta klokheten blir en skrämmande verklighet. Vi har under en längre tid sett hur marmeladryggen blir allt vanligare bland våra medier och debattörer.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,