Frågor från en i kyrkojuridiken okunnig lekman

11 februari, 2014

Ser lite varstans i bloggosfären, att den pensionerade prästen Dag Sandahl fått sig en skriftlig erinran från domkapitlet i Växjö stift. Efter vad jag förstår har tre personer, utan någon synlig anknytning till Antje Jackelén anmält Dag Sandahl till domkapitlet: ”Toivo Jokkala, Bagarmossen, samt kyrkoherden Gunilla Aquilon Elmqvist, Norra Åsum, och församlingspedagogen Linda Nilsson, Stoby har var för sig anmält prosten Dag Sandahl till domkapitlet. De har i huvudsak anfört följande. Dag Sandahl har i sin blogg kallad BloggarDag (nedan bloggen) vid ett flertal tillfällen uttryckt sig på ett kränkande sätt mot biskop Antje Jackélen (Lunds stift).” 

Ingenstans i dokumentet kan jag se att Antje Jackelén på något sätt skulle ha meddelat domkapitlet, att hon önskar en reaktion från domkapitlet med anledning av Dag Sandahls skriverier. Förstår jag saken rätt, att om Dag Sandahl på sin blogg vid ett antal tillfällen skulle kalla mig för skitstövel, kanske rent av på tyska, då skulle vem som helst i landet kunna anmäla Dag Sandahl till domkapitlet och domkapitlet skulle behandla frågan utan att behöva kontakta mig? En märklig juridisk ordning.

Om jag förstått juridiken rätt hemma i stan på min gata, så krävs det för att en åklagare skall utreda en fråga om ärekränkning eller förtal, att personen som känner sig kränkt så kräver. Ett citat jag hittade när jag surfade runt:

”Grundregeln är att åklagare inte får väcka åtal för förtal, grovt förtal eller förolämpning. Initiativet till åtal ligger istället hos den person som anser sig ha blivit utsatt för ett sådant brott. Det finns dock några viktiga undantag. För det första får åklagare väcka åtal för den här typen av brott om brottet riktar sig mot en person som är under 18 år. Oavsett ålder på brottsoffret får åklagare också väcka åtal om det, som lagen säger, av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt. En förutsättning är då att brottsoffret gjort en åtalsanmälan.”  Om jag tolkar den världsliga juridiken rätt, så skulle det inte blivit någon domstolsförhandling med mindre än att Antje Jackelén själv anmält att hon känner sig kränkt och förtalad. En inte helt oäven princip. Det känns lite rättsosäkert att någon annan än jag själv kan påstå att jag är kränkt och en domstol dömer efter anmälarens åsikt om vad jag borde känna.

Jag upplever det också, milt sagt, anmärkningsvärt att normala jävsregler tydligen inte gäller för ledamöterna i domkapitel. Jag påminner mig hur ett mycket omfattande rättegång i Södertälje fick göras om, när det visade sig att en av nämndemännen tagit del av fallet i sin egenskap av ledamot i en polisstyrelse.  Inom kyrkan är det annorlunda. Här fälls domar utan ordentlig insyn om vare sig domskäl eller eventuella jävssituationer. Vore det inte läge att lägga ner domkapitlen Jag sitter här vid datorn och påminner mig en händelse från riksdagen för många, många år sedan. VPK:s riksdagsmän Jörn Svensson och Bertil Måbrink fick utstå mängder av kritik från partivänner och socialdemokrater. Brottet var att de i KU inte röstat enligt partilinjerna. Jag minns fortfarande Jörn Svenssons rakryggade försvar för sitt handlande. Han hävdade med kraft att KU var en rättsinstans reglerad av grundlag, riksdagsordning etc. Det finns inte eller får inte finnas utrymme för politiska domar. Sådana domar får fällas i riksdagsdebatter, men inte i konstitutionsutskottet. Jag minns hur rakryggat jag tyckte Jörn Svensson och Bertil Måbrink agerat. Jag ställer mig fortfarande frågan hur det kunde komma sig att upprördheten riktade sig mot Svensson och Måbrink och inte dem som tydligen ansåg att politiska domar kunde rättfärdigas.

När jag läser domskäl från skilda domkapitel, så står det ofta, som det står i dagens dom: ”Domkapitlet finner att Dag Sandahl genom sitt agerande brutit mot löften han avgett vid sin prästvigning och i avsevärd mån skadat de anseende en präst bör ha. Domkapitlet finner därför att Dag Sandahl ska tilldelas skriftlig erinran.”  Det är enbart ren lättja, som gjort att jag inte tagit reda på vad prästvigningslöften egentligen innehåller. Hur omfattande är dokumentet som varje präst och diakon måste ta ställning till. Hos Håkan Sunnliden hittar jag följande formulering: ”Viljen I ock troget efterleva kyrkans lag och ordning, bevisa edra förmän skyldig lydnad och villigt efterkomma vad eder varder ålagt” och lovat ”inför den Allvetande Guden och med den stora räkenskapsdagen för ögonen att redligt och samvetsgrant med Guds nåd och hjälp efterkomma?” Det här löftet täcker väl inte på långa vägar fallet som domkapitlet hade att ta ställning till? Finns det fler paragrafer som kandidaterna får ta ställning till? För det talas ju om löften i pluralis.

KT

Läs även andra bloggares åsikter om , ,