Kan vi förvänta oss lite glad civil olydnad?

15 december, 2010

Förutsatt att jag förstått artikeln i Dagen rätt, har byn Montiers förbjudit julkrubbor på byns torg. Ett, i sig, mycket märkligt förbud. För mig är inte torg något som kommuner ”äger.” Torg är något för människorna i byar och städer. Då kan man inte förbjuda, så där rakt av, vare sig religiösa eller politiska manifestationer på torgen. Sådana förbud, dödar torgens själ och de blir en död yta.

Min förhoppning är att alla församlingar i Montiers trotsar förbudet och ställer en krubba på torget och självklart står och vaktar krubban. Jag skulle vilja se, om byns styresmän skulle våga kalla på polis för att med våld avvisa församlingsmedlemmarna, som säkert utgör en majoritet i byn, från torget. Ibland får vi kristna inte vara för mjäkiga. Vi har rätt att vistas i det offentliga rummet, som ett torg, av tradition, utgör!

I Sverige sker en något annorlunda utveckling. Här privatiseras och inglasas torgen. Privata ekonomiska intressen avgör var gränsen går för yttrandefrihet och medborgerlig aktivitet. Ägarna till dessa inglasade torg har också ofta fått äganderätten till marken utanför de inglasade torgen och kan effektivt tysta de demokratiska samtalen som förts på de öppna torgen.

Ett exempel är hur vissa ägare av köpcentra föst bort Frälsningssoldater  med sina uppfodrande ”Håll grytan kokande!” eller enbart bössor, från de privatägda affärsgalleriorna. Det som drabbar Frälsningsarmén, drabbar givetvis även andra organisationer. De politiska makthavarnas villkorslösa utförsäljning av tidigare offentliga miljöer och acceptans av att yttrandefrihet inskränks av privata ägare, måste vi alla protestera emot.

Under en stor del av mitt vuxna liv som medborgare, har jag haft torget som hemvist för min politiska aktivitet. Det har gällt insamlingar till FNL, strejkande arbetare, Chileinsamlingar, appellmöten om IB och fängelsedomarna mot dem som avslöjade maktens illegala spioneri mot landets medborgare. Bara för att ta några exempel ur högen. Under nästan 20 år var torget mitt hem varje lördag i Sundsvall och Västerås. Utan torgen, skulle mitt politiska liv varit fattigare, men än viktigare, den medborgerliga demokratin skulle varit mycket torftigare.

Torgen är folkets egendom och inte politiska makthavares eller privata ägare av inglasade köpcentra!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,


Vad är det vi firar? Är det grisen?

14 oktober, 2007

Jag brukar inte reagera alltför våldsamt, när skolor t ex avstår från skolavslutningar i kyrkan. Traditioner ändras allt eftersom och ändringarna kan komma snabbt, ibland mycket överraskande. Det går säkert att hitta andra och lika värdiga former för skolavslutningar, som i kyrkan. Vilket också skett under årtionden runt om i landet.

Däremot blir det tveksamt, när rektorer och andra myndighetspersoner medvetet undanhåller barn kunskaper. Enligt en förskolerektor i Filipstad är det rätt att undanhålla barnen viktig kunskap, när det gäller julen. Jag utgår från att det kommer att firas jul även på förskolorna i Filipstad, men hur kommer det julfirandet att se ut? Inga tomtar? Inga änglar? Väl utvalda, ickekristna julsånger? Inget Lucia?

 Pepparkakor, lussebullar och ett litet julbord? Barnen upplever hur stämningen trissas upp alltmer under förvintern och börjar säkert undra – vad är nu allt detta? De kanske rent av frågar förskoleläraren: ”Varför firar vi jul?” Ska barnen i det läget få uppleva den besvärade tystnaden, när personalen försöker sig på en krystad förklaring om att vuxenvärlden vill glädja barnen en gång året med julklappar och godis. Mycket trovärdigt! Barnen kommer att upptäcka att den förklaringen är ett lika stort båg som tomten!

Förskolan sägs ha såväl pedagogiska som kunskapsmässiga mål. På vilket sätt anser förskoleförvaltningen i Filipstad att de uppfyller de målen, när de undanhåller barnen viktig kunskap om varför vi firar jul? Det är alltid god pedagogik att försöka gestalta den kunskap man vill ge. Därför är ett besök vid en julkrubba bättre än en föreläsning när det gäller förskolebarn. Att det besöket sker i en kyrka ger kunskapen en ytterligare dimension.

Den andra av julens helgedomar, köpcentret, behöver inte förskolan göra något studiebesök på. Det brukar föräldrarna klara av på ett helt förträffligt sätt. 

Måste avsluta med en uppmaning till de tokdårar som mordhotar. Sluta genast med sådana dumheter! Det går att visa sitt allvar utan hotelser och överord!