Finns det ett samband mellan sjukskrivning, vård av barn och porrsurfande på arbetstid?

9 maj, 2009

Jag är en regelbunden läsare av Göran Skyttes skriverier på SvD:s ledarsida. För det mesta låter jag mängder av orimligheter passera, men ibland blir det bara för mycket!

I dagens SvD ondgör sig Skytte över, att vi är många, som oroar sig över att vår integritet är hotad av allehanda kontrollåtgärder från myndigheternas sida. Göran Skytte anser tydligen, att porrsurfandet på Luftfartsverket (LFV) kunde ha förhindrats om arbetsgivaren haft rätt att kontrollera de blivande anställdas tidigare sjukskrivningar och omfattningen av VAB-dagar. Jag kan inte tolka innehållet i Göran Skyttes kolumn på annat sätt, än att han ser ett direkt ett samband mellan sjukskrivning och vård av barn med porrsurfande på arbetstid.

Skytte skriver: En utredning föreslår en ny lag som ska ”skydda den anställdes integritet”. Utredningen föreslår också stopp för arbetsgivare som kräver intyg om till exempel tidigare sjukskrivning eller ledighet för vård av barn.

Göran Skytte använder sig också av en mycket gammal makthavarargumentation, när han hävdar att kommunernas enda ambition med att kräva leverprover av alla blivande anställda, är att skydda barn och gamlingar. Med liknande hänvisningar om skydd mot terrorism införde många länder, inklusive Sverige, omfattande kontrollåtgärder mot sina medborgare. I USA gick det så långt att säkerhetstjänsten kunde beordra bibliotek att informera myndigheten om vilka böcker, godtyckligt anklagade medborgare, lånat. Inte vet jag om säkerheten blivit nämnvärt bättre för det. Men visst, det kunde väl vara en idé för svenska kommuner att ta efter. Tänk vad bra det vore om kommunen kunde få vetskap, att en kommunal trädgårdsarbetare lånat Lolita, I kräftans vändkrets eller rent av Lady Chatterleys älskare på det kommunala biblioteket!

Göran Skytte tar inte upp argumentet, att alla präktiga och skötsamma medborgare inget har att frukta, av myndigheternas välvilliga kontroll av oss medborgare. Men nog upplever jag att det finns en blinkning av samförstånd i Göran Skyttes kolumn kring påståendet: ”Den som inte har något att dölja. Den har inte heller något att frukta, oavsett hur omfattande eller noggranna myndigheternas kontroller än är.”

Personligen har jag en helt motsatt uppfattning. Eftersom jag i det stora hela är en laglydig medborgare, håller fartgränser, snattar inte i affärer, inte ägnar mig åt olaglig fildelning och inte är terrorist, förstår jag inte varför staten skall kränka min integritet genom att kontrollera mina handlingar. Upplever inte det fina i att personal från Securitas, i sina kameror, kan se hur jag petar mig i näsan eller kliar mig i skrevet. Inte heller förstår jag varför jag glatt och villigt skall acceptera att staten kontrollerar min e-post eller kräver att operatörerna skall lagra mina telefonsamtal och e-post i åratal. Det innebär inte att jag är terrorist, utan det kan ju kännas lite genant om uppgifter om eventuella amorösa snedsprång, vilka inte är direkt olagliga, men kan kännas något pinsamma, skall finnas sparade i olika arkiv. Jag undrar också på vilket sätt myndigheterna bekämpar terrorism, när de kräver att uppgifter om vad jag ätit på flyg skall lagras av flygbolagen. Tänk om svenska kommuner får reda på hur stor mängd whiskey någon druckit på charterresan till Thailand.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , , , , , , ,