Morgan Johansson, kalla mig gärna långsint, men jag vill inte glömma!

3 oktober, 2014

Det blev som jag befarade. Löfven utsåg Morgan Johansson till justitieminister. I motsats till Humanisbloggen är jag inte glad.

Jag vill inte glömma hur Morgan Johansson baktalade föräldrarna till apatiska flyktingbarn. Morgan Johansson och Barbro Holmberg försvarade, att Sverige utvisade barn med uppgivenhetssyndrom och inte bara det. De påstod att barnen inte var apatiska utan det kunde misstänkas att det var föräldrarna som manipulerade barnen att uppträda som sjuka eller att föräldrarna genom medvetet vanvård såg till att barnen blev apatiska. Jag har vid ett par tidigare tillfällen hänvisat till en artikel av Anita Goldman i Aftonbladet från den 29 november som behandlar Morgan Johanssons uttalande och syn på föräldrarna till de apatiska barnen. Artikeln uttrycker det jag då kände och fortfarande känner. Många har blivit beskyllda för rasism för mindre graverande uttalanden än de som Morgan Johansson ansåg sig ha rätt att säga.

Jag vill inte glömma efterspelet till Sveriges kristna råds (SKR) påskupprop för en generösare flyktingpolitik. Den 16 maj 2005 överlämnade SKRs presidium 157 251 namnunderskrifter till migrationsministern Barbro Holmberg. Den aktiviteten och resultatet föll inte i god jord hos ministern Morgan Johansson. I SvD och i samtal med ÄB KG Hammar samma år, hävdade Morgan Johansson på fullt allvar, att religionen bör förpassas dit där den hör hemma, nämligen till det privata hörnet. Och att politikerna och vetenskapsmännen bör återta ”makten” och initiativet när det gäller åsiktsbildning och värdefrågor. I sig en märklig åsikt. Politiker får ha åsikter i värdfrågor, bara de inte är kristna! Det ska bli intressant hur samarbetet med Alice Bah Kuhnke kommer att utvecklas.

Jag vill inte glömma hur Morgan Johansson mycket snabbt anslöt sig till Ilmari Reepalus krav på temporärt medborgarskap. Händelsen försvann i mediebevakningen över Håkan Juholts tillkortakommanden. Det blev inte det drev jag hoppats på och också efterfrågade av tidningarna i min blogg Tankar i natten.  Det säger mycket om vad tidningarna bedömer som viktigt och också hur oviktig min blogg är i det stora hela. Tyvärr verkar Morgan Johansson tillhöra de där teflonpolitikerna som ingen skit fastnar på. De kan häva ur sig den ena dumheten efter den andra, utan att medierna verkar bry sig och än mindre partiet. Morgan Johansson kommer att gå långt han!

En liten eftersläng. Var inte Morgan Johansson också en stor vän av FRA? En bra merit för uppdraget som justitieminister! Lite mörkrädd blir jag, om jag ska vara ärlig!

KT

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

 

 

 


Göran Persson uttalar sig!

9 oktober, 2007

Läser i Dagen en artikel om Göran Persson besök hos Thor-Björn Bastås. Det var säkert en gemytlig stund och Göran Persson gjorde en del intressanta uttalanden bl. a konstaterade han att livet börjar vid befruktningsögonblicket, vilket är en rimlig slutsats.

Det jag reagerade på i artikel var att Göran Persson inte kan avstå från att ge grötmyndiga råd: ”Svenska kyrkan, som jag tillhör, bör vårda sina predikningar bättre. Förkunnelsen ska inte bara ge kunskap utan också vägledning.”

Det låter så, nu när den politiska livsgärningen är slut. När KG Hammar tillsammans med andra kyrkliga ledare dristade sig till att inte bara ge kunskap utan också handfast vägledning om hur en human flyktingpolitik borde se ut, då skickades den ateistiske regeringsmedlemmen Morgan Johansson ut för att riktigt skälla ut ärkebiskopen.

Morgan Johansson krävde att KG Hammar skulle sluta med vägledande förkunnelse för att försöka påverka regeringen och istället hålla sig innanför kyrkportarna!


Vilka frågor får jag som kristen ha åsikter om?

4 oktober, 2007

I dagens SvD har Morgan Johansson och Christer Sturmark en intressant och läsvärd presentation av en rapport till Europarådet angående kreationismen i Europa.

Trots att artikeln är mycket informativ om styrkan i kreationistiska uppfattningar i USA och hur den arbetar i Europa, stannade jag ändå till inför följande mening: ”Religionsfriheten ger inte religiösa förkunnare rätt att trampa in på vetenskapens domäner.” (En liten fråga, mer för formens skull. Ingår meningen i rapporten som Europarådet skall ta ställning till?)

Vilka samhälleliga konsekvenser skall, enligt Johansson och Sturmark, kravet leda till för t ex troende kristna? Jag är en kristen förkunnare, om än i liten och mycket begränsad omfattning. Vilka vetenskapsområden är jag utestängd ifrån? Det är väl ingen vildsint gissning att evolutionsläran, oavsett vilka uppfattningar jag har, är tabu för mig. Hur är det med andra områden inom biologin? Bör hela det vetenskapliga fältet vara tabu för en kristen förkunnare?

Hur är det med andra vetenskapliga områden? Astronomi? Kanske är det bäst att tabubelägga den vetenskapen också? Ligger farligt nära skapelsefrågor. Hur är det miljö- och klimatfrågor? Är det inte fara värt att vi kristna börjar tala om vårt förvaltaransvar inför Guds skapelse? Det är nog bäst att överlåta frågan till ateister och nyliberaler.

Upptäcker till min förvåning, att de flesta akademiska vetenskapsområden nog är uteslutna för åtminstone kristna förkunnare. Möjligen med ett undantag – nationalekonomi. Nationalekonomerna har en märkvärdigt likartat ordval och tonfall som kristna teologer: ”Ibland går det upp, ibland går det ner! Ha is i magen! Sitt still i båten! Sälj inte nu, aktier är ett långsiktigt sparande! Om någon nyser i Singapore kraschar börsen i New York. Ekonomins vägar är outgrundliga!” Ja ni kan säkert fylla på ytterligare insiktsfulla nationalekonomiska sanningar.

När vi nu har konstaterat hur omvälvande kravet att: ”Religiösa förkunnare inte får trampa in på vetenskapens domäner”, egentligen är. Då inställer sig genast frågan, hur tänker sig Johansson och Sturmark säkerställa att vi hålls utanför vetenskapen? Ateistiska åsiktspoliser vid universitetsportarna? Förhandscensur att inga anstötliga åsikter trycks? Distributionsförbud, om det ändå skulle tryckas ickelovliga religiösa åsikter? Kan kombineras med böteshot för de distributionsföretag som mot reglerna distribuerar förbjudna böcker. Det kan ju tänkas att religiösa förkunnare nästlar sig in på universiteten och ve och fasa t o m lyckas bli lärare! Det kan säkert motverkas med ett omfattande anonymt angiverisystem.

Jag vill i all enkelhet förorda, i motsats till Johanssons och Sturmarks förbudslinje, det öppna demokratiska samtalet. Den har visat sig vara en framgångsväg tidigare och torde hålla länge än.


Vad säger Humanisterna?

25 september, 2007

Vi har nu i flera dagar läst i tidningarna och sett på TV om hur Buddhistiska munkar och nunnor demonstrerar mot regimen i Burma. Jag har ända sedan Vietnamkrigets dagar haft en mycket stor respekt för dessa militanta munkar och nunnor. När de väl bestämt sig är det ingenting som kan tysta deras protester. De är också uthålliga i sina strider. Det är ingen risk att någon blir övergiven som allierar sig med dem eller deltar i protesterna!

Jag har upptäckt, mitt i det allvarliga och det hemska som kan drabba dem som protesterar, att jag ofta tänkt på förbundet Humanisterna, när jag läst tidningar, lyssnat på radio eller sett på nyheterna i TV. Humanisterna skriver på sin hemsida”Religionen är en privatsak och skall inte blandas in i det offentliga samhället.”  

Vad säger Christer Sturmark, Morgan Johansson eller Björn Ulvaeus? Vore det bättre om munkarna och nunnorna drog sig tillbaka till klostren och ägnade sig åt lite privatreligiositet, istället för att riskera livet på gatorna och kräva demokrati åt folket?