Jag svarar ett rungande nej

Dagens fråga: Tycker du det ska finnas kristna vårdcentraler?

Jag vill ha sekulära vårdcentraler med kunnig personal, med mångspråklig-, mångkulturell och mångreligiös kompetens. Med stor tyngd lagd på språkkompetensen. Är hyfsat övertygad om, att en kristen läkare från t ex Syrien, Iran eller Irak med sina kulturella insikter har stora förutsättningar att bidra till tryggheten i vårdsituationen för t ex muslimer från samma regioner. Detsamma kan säkert sägas om en muslimsk läkare från Indien i hans eller hennes kontakter med hinduer. Jag kan t o m tänka mig att kristna från Syrien, Iran eller Irak hellre skulle gå till en muslimsk läkare, som kan språket och förstår sig på kulturen, än en svensk läkare, hur kristen han än är.

Förstår inte varför det plötsligt har uppstått en vurm för helt absurda och helt ostyrkta önskemål om alla dessa valmöjligheter. Jag har varit en mycket aktiv medborgare i 50 år. Många av de åren har jag varit fackligt och politiskt aktiv. Under alla dessa år har jag aldrig mött, bland svenskar i allmänhet, några önskemål om kristna hälsocentraler eller sjukhus. Däremot har t ex olika finska föreningar högljutt krävt äldreboenden med finsktalande personal. Syrianerna/assyrierna stadsdelen Vallby i Västerås önskade att kommunen skulle bygga ett äldreboende i Vallby med språkkunnig personal. Inte ett ord om att äldreboendet skulle vara kristet, trots att det var församlingens präst som framförde önskemålet.

Önskemålen om kristna hälsocentraler blir än märkligare, när man, som jag nu bott i nio år i Bjuråker. Vi har en hälsocentral i Friggesund och går i en ständig ängslan, att landstinget skall avveckla den. Ingen har frågat Arnold eller den övriga personalen om de är kristna eller inte. Det struntar vi högaktniningsfullt i. Vi är glada att vi har en hälsocentral, där personalen känner oss och våra krämpor. Det skulle kännas märkligt om församlingen i Bjuråker-Norrbo med två tomma prästgårdar, opåtalat skulle börja planera för en kristen hälsocentral. Vilka skulle kvalitétsvinsterna vara för mig, som är aktivt kristen? Vilka skulle vinsterna vara för bygden?

Det fria vårdvalet, som alliansregeringen av ideologiska skäl är anhängare av, blir inte smakligare om den splittras upp i en mängd etniska, språkliga eller religiösa alternativ. De viktigaste kriterierna för var hälsocentraler skall placeras är befolkningstäthet, vårdtyngd, och ålderssammansättning. För oss i glesbygden är också rimliga avstånd till hälsocentralen viktigt. Vi ska inte behöva åka timmavis för att ta oss till vår hälsocentral. De som har planeringsansvaret, för att kraven blir uppfyllda, är landstingens politiska ledningar. Vill de inte ta det ansvaret, utan överlåter det till fristående företag, då bör de avgå och låta andra ta över.

Svårare än så är det inte.

Andra intressanta bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

6 Responses to Jag svarar ett rungande nej

  1. Monica skriver:

    Som du kanske har sett har jag skrivit ett inlägg där jag är positiv till vårdcentraler som vilar på kristen grund.
    I grunden handlar det om det fria vårdvalet.
    Det är ju knappast något som fungerar i glesbygden, där man är glad för att man har en vårdcentral över huvudtaget. Ungefär som att man är glad för att skolan får vara kvar, eller tom kyrkan. Det finns varken utrymmer för friskolor eller kanske inte ens fria församlingar.
    Jag skulle också tycka det var märkligt om din glesbygdsförsamling skulle börja planera för en kristen vårdcentral.

    Jag har ganska dåliga erfarenheter av den svenska primärvården, och min familj också. Speciellt bytet av läkare och den oerhörda väntetiden. Har aldrig varit med om att jag har kommit in till en doktor inom en timme efter bokad tid. Det är inte kul när man sitter med feber eller med en sjukt barn.
    Så om konkurrens är möjlig, så tror jag det är bra, så länge det inte slår över styr och bara blir vinstintresse och inget intresse i människan.

  2. LeoH skriver:

    På min Tysklandsresa berättade en av deltagarna hur det ”fria vårdvalet” funkade i en av Stockholmskommuner. (När deltagarlistan dyker upp ska jag också kunna påminna mig vilken kommun) I den här moderatledda kommunen hade all hemtjänst lagts ut på godkända företag. Brukarna fick en lista där de kunde välja. Deltagarens goda vän hade efter bästa förmåga valt ett företag som lovade mycket. Företaget konkade efter en tid – för få kunder. Den gode vännen fick välja ett nytt och den här gången händer det gång på gång att hemtjänsten uteblir. Troligtvis har det här det företaget också problem med ekonomin.

    Når det gäller att församlingar skulle gå in som huvudman för t ex en hälsocentral, så spelar det ingen roll vad församlingen vill. Ekonomin kommer att styra. Varför skulle ekonomin bli bättre i ett kristet alternativ än i något annat? Det troliga blir att församlingen, som en kristen huvudman driver en sekulär vårdcentral.

    Vill församlingar göra insatser inom vården då skall de erbjuda alla vårdcentraler ett samarbete. Där människorna finns, där ska vi också vara.

    Till sist – jag är allergisk mot generella beskrivningar. Det är lätt att tala om ”kristet” men vad säger det egentligen? Ingenting. Det finns ingen enhetlig kristen vårdideologi, som på något sätt skulle skilja sig från t ex en ateistisk humanistisk vårdideologi.

    Jag ser ut över världen och ser hur vi kristna sprider ut oss på alla de värdsliga värderingskalorna som överhuvudtaget finns. Givetvis påverkas det kristna innehållet av var vi står politiskt. En kristen vårdcentral kan ju domineras av kristna Sverigedemokrater!

  3. Monica skriver:

    Jag håller med om att det där med ”kristet” kan bli oerhört luddigt. Men jag tänker mig ett synsätt där man har ett bättre helhetstänkande, där hela människan tas om hand, också den där andliga biten. Jag tycker vården av idag inte är så bra på det, det hänger mycket på individuella läkares intresse och kunskaper. Om kyrkan vill erbjuda sina tjänster till en vårdcentral är de helt utlämnade till läkarnas välvilja.
    Nu vet jag att det ofta fungerar, många läkare, eller äldrevården, har kontakt med tex kyrkans diakon.

    Men varför skulle inte en ”kristen” vårdcentral kunna fungera ekonomiskt? Givetvis måste den rätta sig efter ekonomiska spelregler. Men om friskolor fungerar, varför skulle inte fria vårdcentraler?
    Jag har inte mycket erfarenhet, utanför min familj, från Sverige, förutom en privat mödravårdsmottagning som fungerade jättebra, med i Holland fungerar det enligt min mening bättre. De har en husläkarsystem liknade England, och ofta slår sig läkare ihop och bildar vad som liknar en vårdcentral i Sverige. Men det är efterfrågan som styr, gillar man inte sin läkare så byter man (om det inte är ont om dem, det kan också ske ibland). Men det är ett inarbetat system, som funnits länge, och i Holland har man länge vurmat för det fria valet. Om det kommer att ändras i Sverige kommer det säkert att ta sin tid innan det fungerar.

    I Sverige upplevde jag mig alltid så maktlös när jag efter en timme över avtalad tid fortfarande inte hade sett en läkare. Ingen kundmakt, alltså!

  4. […] fråga svarade jag på? I går skrev jag ett inlägg där jag svarade ett rungande nej på frågan: Tycker du det ska finnas kristna […]

  5. LeoH skriver:

    Monica, hoppas min ”röstförklaring” rätar ut några frågetecken:-)

    När det gäller frågan om ekonomi var jag otydlig. Självklart kan en församling få ekonomin att funka. Däremot tror jag att Råda församling är något blåögd om de tror att ersättningen/patient är så väl tilltagen att de kan ägna mer tid år varje patient och få pengar över till församlingen, men det är en skitsak. Verkligheten avgör.

  6. Monica skriver:

    Jag tror också att verkligheten avgör.
    För övrigt var din röstförklaring mycket bra!

Lämna en kommentar